I skolan..

Åhoppsansa.
Jag sitter i skolan och har håla.
Perfekt att sitta och pilla med bloggen.
Jag har inte skrivit så mycket på senaste tiden. Varför vet jag inte riktigt. Men jag antar att det beror på typ... brist på aktivitet och intresse :D.

Jag saknar iallafall Alex. Jättemycket.
Men han kommer kanske nästa vecka *hoppas*
Och då SKA han sova hemma hos mig :)
Annars tror jag nog att jag flippar ur totalt på mina föräldrar.
Jag undrar vad de skulle säga om .. oss..
Jaja, den dagen den sorgen.
De tycker ju om honom såhär långt.
Pappa hjälpte ju tillochmed honom med bilen.
Även fast mormor inte kan så mycket engelska så tror jag de kom överens ändå.
Har nog aldrig sett mormor så tyst vid matbordet som när Alex åt med oss :D
Men men. Såäre ibland.

Hursomhelst, vanlig torsdag i skolan. Vaknade klockan 8 utav att mamma väckte mig. Hade ju helt glömt att ställa larmet *skylla på Alex, eftersom vi skickade sms till varandra*.
Men jag kom iallafall upp. Plattade håret, hällde upp kaffe i ett coca-cola glas (<3) och tog mina små söta piller.
Sen vare bara hopp i väg till skolbussen och stå i blåsten och vänta på den.

I skolan.. ja.. det har inte hänt mycket kul egentligen. Eller jo, jag tyckte att kemin och matten var otroligt kul att jobba med idag. Kände verkligen att jag förstod, och det var inte så svårt som det brukar vara :)
Tillochmed så man blidde lite lessen i ögat när man skulle lägga ihop *störd*.

Om en kvart (13:30) ska vi på något som heter Framtidståget. Ska la bli intressant.
Och nästa vecka måste jag upp till hästarna, för jag saknar dom massor.
Visserligen gör jag inte mycket med dom. Klappar dom på mulen och ja.. pratar töntigt med dom.
Men.. såäre...

Mycket jag skrev nu. Vad tråkigt. För det var inte så mycket intressant.
Men äh, LEV MED DET!

Jezz, signing out..!

Zåeemg..

Palla att folk tar illa upp.
Sanningen gör ont, jag vet.
Deal with it.

Och att du inte tänker prata mer med mig, vadfan gör det mig?
Vi snackar ändå aldrig med varandra.
Var glad att du fick tillbaka din tröja.
Och lycka till med allt för i helvete... 8-)

Peace, stoners and douchebags.

Under tiden, ska jag leva mitt liv i en klar dimma.

Hm..

Markus ringde nyss.
Av någon anledning hade jag lite ångest och hade lite svårt att prata.
Han frågade hur det var med mig egentligen, med medicinen och sånt.
Jag sa att det var bra, såklart. Som man alltid gör.
Men han envisades med att fråga om det var bra med så hög dos osv.
Något som ekar i mitt huvud just nu är just det här som han sa: "Jag tycker inte om likgiltigheten som jag hör i din röst."

Men det är bara tillfälligt. Måste ha medicinen för att kunna fokusera på skolan.
Så jag inte kommer på villovägar eller spårar ur helt.
Det löser sig.

Det är bara tillfälligt.